KAPITEL 4
Galet är ordet! Allt det här är helt galet! Jag har aldrig varit med om något liknande. Wilma, Jenna och Jasmine har totalt spårat ut! Dom har rivit hela hotellrummet. Sängarna står helt snett, stolar ligger omkullvälta och dom har rivit sönder en massa kuddar så det ligger dun överallt! Jag tänker inte betala för det. Det får dom göra. När jag frågade dom varför dom har stökat ner så mycket så sa dom ’’Vi vill ha en likadan fest som John och Edward har i Bad behaviour videon!’’ och så började dom sjunga låten och ta sönder mer kuddar och rev ner tavlor. Lika bra att haka på! Jag hoppade upp i en av sängarna och sjöng med i det jag kan. Texten är ju inte så svårt direkt. Vi slog kuddar i ansiktet på varandra. Kuddkrig! Wilma öppnade fönstret och kastade ut en massa dun.
- ’’Ikväll spelar Jedward på gröna lund! Alla går dit och tittar!’’ skrek hon allt vad hon hade till folket nere på gatan.
Vi sprang fram till fönstret och trängde oss. Vi började sjunga ’’Biggest fan’’. Alla stirrade på oss men what ever! Vi har kul och det är huvudsaken! Skit samma om dom tycker vi är störda.
Det är en av anledningarna till varför jag älskar oss fyra tillsammans, vi är inte alls rädda för att vara oss själva. Om någon slänger någon elak kommentar går vi ihop tillsammans.
Plötsligt kom två tjejer ute på gatan och började sjunga med. Åh va grymt! Två fans! Dom är säkert på väg till konserten! Vi vinkade glatt till dom.
Jag tog min datorn som jag tagit med mig och tittade på twitter. Wilma har över två tusen följare eftersom Jedward följer henne och har retweetat henne flera gånger. Hon är typ känd bland fansen eller något. Jag har hundrafyra följare. Men eftersom jag inte är inblandad bland fansen så är det bara personer i skolan som följer mig. Jag loggade in på Wilmas twitter, inte min. Jag tittade på Jedwards sida. Senaste tweetet ’’Swedish fans are so hot!’’. Bäst att jag inte visar det där för dom andra nu. Då kommer dom hoppa genom fönstret eller något.
- ’’Adele! Om du är på twitter, titta mina meddelanden!’’ ropade Wilma från fönstret.
Jag gjorde som hon sa. Vad är det för fel på alla som spammar så mycket reklam? Seriöst, det är bara irriterande. Fast.. Dom flesta vet ju inte att dom gör det, det är twitter som gör det. Jag bläddrade ner. Oh lord! Ett från Jedward. Vad ska jag göra? Om jag säger till Wilma och dom andra kommer dom sluta andas. Jag vet att man inte borde läsa andras meddelanden men nu måste jag för deras skull. ’’See you tonight?’’ stod det. Om jag inte visar dom så är jag ju dum.
- ’’Wilma, kom!’’
Hon och dom andra var hos mig på några sekunder. Dom tittade över mina axlar i någon sekund och sen började dom skrika. Jag höll för mina öron och hoppades att dom inte skull få en hjärtattack. Dom hoppade upp och ner som studsbollar. Jag svarade på meddelandet åt henne. Jag skrev ’’Yes : )’’. Jag tvivlar på att dom kommer se meddelandet innan konserten men ja ja. Jag tittade på dom. Dom ligger på golvet och gråter. Jag måste hjälpa dom.
En timme senare satt vi i taxin på väg till konserten. Till min stora förvåning så tyckte inte chauffören att vi var jobbiga, han skrattade bara åt oss när vi satt och sjöng.
- ’’Kan du sätta på den här skivan?’’ frågade Wilma och räckte fram Victory.
Chauffören tittade på den i några sekunder och satte sen in den. Vi tjöt av glädje och sjöng med. Jasmine vevade ner rutan och stoppade ut huvudet och sjöng.
Jenna berättade allt om Jedward för chauffören. Han skrattade bara hela tiden. Skrattar han med eller åt oss? Spela roll! Jag bryr mig inte. Jag stoppade ut huvudet genom samma ruta som Jasmine och sjöng med henne. Alla som gick på gatan stirrade och pekade. Har dom aldrig sett glada tonåringar förut? Vi vinkade till dom alla. Bara två personer vinkade tillbaka. Illa!
- ’’Nu är vi framme tjejer!’’ sa chauffören och stannade vid en trottoar.
Vi tystnade och tittade på varandra med stora ögon.
- ’’Jag kan inte köra ända fram för dom har stängt av här men det är precis rakt fram.’’ Sa han.
Tjejerna hoppade ut bilen. Jag kastade pengarna till chauffören.
- ’’Behåll växeln!’’ skrek jag och sprang efter dom andra.
- ’’Jag älskar dig!’’ skrek Wilma och kastade en slängpuss till chauffören.
Vi sprang allt vad vi hade tills vi såg alla tjejer. Bara tjejer såklart! Eller nej, jag kan se två killar. Wilma ringde sin kompis Isa och hon kom och mötte oss. Hon var rätt kort, ljusbrunt långt hår och pigga nötbruna ögon. Söt tjej!
- ’’Kom här!’’ sa hon och drog i oss.
Jag vet inte om man får göra så här. Bara gå förbi kön men ingen verkar bry sig så värst mycket. Alla är för upptagna med att vara glada. Varför bli sur för något sånt nu?
Det är svårt att säga hur många det är här. Det är sjukt många i alla fall!
Vi hälsade på Isas vänner och tackade dom för att ha passat platser till oss. Sen behövde vi bara sitta där i max tjugo minuter innan som släppte in. Vi tog varandra i händerna och sprang allt vad vi hade till stora scenen. Jag tycker att dom borde ha arrangerat allt bättre. Släppt in några åt gången istället för alla samtidigt. Skulle inte förvåna mig om någon blivit nertrampad. Vi hann fram nästan först. Vi fick i alla fall platser längst fram i mitten. Grymt! Vi kommer se bäst av alla!
Nu är det bara att vänta i ytterligare en och en halv timme. Det kommer bli svårt. Jag vill bara hoppa och sjunga. Jag är så glad! Vi ska se dom! Det är helt galet! Jag känner mig som värsta fanet. Men det har jag inga problem med. Inte alls.